Stackars Lennon

Fy fan... 370 jävla kronor (som tack gode gud inte jag betalade) för att se några svenska lama artister sjunga lite Lennon låtar.
Niklas Strömstedt va pinsamast av dem alla. Han sjöng två låtar och kunde självklart inte texten till någon av dem. Han hade klistrat en fin liten lapp på gitarren som han hela tiden sneglade på. Viktoria Tolstoy kunde inte texten till imagine. Till och med jag kan hela texten till den låten.

Hela konserten kändes som en krogshow på wallmans, om ens det. Jack vad han nu hette som hade styrt ihop allt är antagligen ett enormt Lennon fan och vill sprida texterna och låtarna vidare. Men det kändes hela tiden som han spelade och tjoade för sin egen skull o inte för vår.

Om jag hade varit ungdom på 60 talet så hade jag säkert gått ut från Cirkus med ett leende på läpparna ikväll och tänkt tillbaka på den gamla goda tiden men så är inte fallet. Jag har ingen relation till låtarna och får det inte genom denna kväll heller. Snarare tvärtom. Jag känner precis samma sak som jag gjorde efter The new pornographers spelning på debaser slussen i november 07 jag vill inte höra skiten på ett bra tag igen.

De som fick kvällen att gunga lite i alla fall var Papa Dee och nån skön snubbe som lirat med Alice Cooper.

Vet ni vad jag kom på ikväll? Jo, att 50 åriga kvinnor som går på såna här konserter med sina män ger mig rysningar. Framför mig hade jag en blond smal vacker kvinna runt 50 år. Hon vrålade som en galning när Andreas Johnsson kom in på scen och blev alldeles till sig i brallan sen satt hon där med drömmande blick och klappade i otakt och försökte slänga lite sexigt med håret. Aaaaahhhhh.. Jag ville bara skrika. Jag fick såna där rysningar ni vet som går ända ut i lillfingerspetsen. Snälla gud låt mig inte bli en sådan kvinna.

På grund av den där kvinnan så kom jag att tänka på hur det kommer se ut när jag är 50 år. Vad kommer jag gå på för konserter då? Vive La Fete? Ryan Adams? Har vi något band som kommer kunna leva vidare tills vi är gamla, som vi kan ta med våra ungar på och visa vad vi lyssnade på. Det känns verkligen inte som det. Spice girls, Justin Timberlake, 50 cent och Britney... Är det vad vi kommer visa våra barn om 30 år? Jag hoppas verkligen inte det.